Jag sover inte...
Istället fastnade jag i min egen blogg, min dagbok...
Jag började läsa i december 2008. Innan jag visste att jag väntade barn. Läste januari, februari, mars, april...
Det känns märkligt att läsa om en tid då han inte fanns. Om gipsat ben. Foglossning. Magsjuka. Inbillningssjuka. Gnällsjuka.... Järnbrist och om en väntan som då kändes som en hel evighet. Januari till juni VAR en evighet... då. Nu känns det som en piss i havet. Hur kunde det vara så tufft? Så ont? Så bedrövligt? Så långt?
Sommaren däremot var fantastisk...
Jag OGILLADE verkligen att vara gravid den här gången.... Hur illa kan det ha varit? Man skulle kunna tro att jag redan peppar min själv inför en ny men så är det förstås inte. Jag bara förundras över hur lätt det är att glömma och hur svårt det är att förstå när man fått den bästa av belöningar. Han ligger i vaggan brevid mig. Med tjocka lår och munkfrisyr.
Jag älskar mina gossar omåttligt....
Kommentarer
Postat av: LiSSaN
Vilken jättefin bild på två fina grabbs!
Hoppas allt är fint med er : ))
KRAMAR
Trackback
