Vår familj + Johan = sant

Så blev det lite godnattskrik ikväll igen... redan innan vi nådde sängen idag. Mitt i gråten ringde Johanna och när jag suckandes la på så frågade Axel:

A:"Vem var det"
K:"Johanna"
A:"Å Johan?"
K:"Nej, bara Johanna"
A"Vad sa hon?"
K:"Hon undrade varför du skrek så fruktansvärt."
J:"Jaha...."
K:"Ska vi läsa en bok nu då?"

Sen blev det inga mer tårar....

Istället blev det...
"Jag älskar dig mamma. Å så älskar jag pappa och Buse-Johan..."

Mammas kärleksförklaring

Även om jag ofta är nära och spricka av stolthet för att han är min så kommer det stunder då hjärtat nästan svämmar över av kärlek. Som nu...

Han somnade inte i soffan. Han ville sitta upp och läsa bok. När vi sagt godnatt och jag lämnat honom så satte han på musik. När CDn snart började hacka suckade han och stängde av. Sen ville han ha nytt vatten (NEJ!). Sen ville han att Henrik skulle komma hem (Pappa kommer sen!!!). Sen var det tyst en stund.... sover han?? Nej då hör jag hur han plötsligt brister ut i sång.. "Blue blue blue village. Kom pilo shai gomma hav ö godd hajm" (På en 3årings engelska... Längtar han också utomlands???) Sen ropar han att han gillar verkligen inte att sova... någon gång strax efter Christer Sjögren i Allsång på Skansen så är det ÄNTLIGEN tyst... länge. När jag smyger in så ligger han där, det finaste och bästa jag någonsin gjort, och kramar både Olle och Buffe hårt hårt och sover.... Om några timmar vet jag att det är mig han kramar hårt.

Varje dag öser han sin kärlek över mig. Med gener från två släkter där just kärleksförklaringar och komplimanger inte haglar tätt  (JAG -  ett undantag) så ser det ändå väldigt bra ut... Om Axel ens visar sin kärlek för sina framtida kärlekar hälften så mycket som han visar sin mamma så har jag lyckats... 

                      

Jag älskar dig!



The mamastory continues...

"Godnatt skatten. Älskar dig. Förlåt för det tråkiga bråket förut..."
"Godnatt mamma. Förlåt för att vi bråkade om kameran mamma.."

Oh my god!
Snacka om att sticka kniven i mamma-hjärtat som redan kved av dåligt samvete...
men va lycklig den killen gör mig.
Gonatt




Hur gammal är jag igentligen....tre???

Vissa stunder är jag mindre stolt över mig själv som mamma...

Efter att jag och Axel kommit innanför dörren rådde ett mindre världskrig mellan två envisa åsnor (varav en skrek så grannarna antagligen anmält mig vid det här laget...) i en HALVTIMME! Vem som vann? Jag så klart. Något annat existerar inte i min mammavärld. I efterhand kan tyckas att skor, jacka och keps slängda i hallen inte är något att slåss om med det ÄR det. Det handlar om att inte ge sig... Efter kriget när vi pussats i en hel evighet så var jag jättestolt över mig själv!

En middag senare sitter Axel och myser i soffan och jag vill ta ett kort på honom för han är så fin. "Nej jag vill inte" säger han med sin gnälligaste röst...... och jag blir JÄTTEsur.... fräser och stänger in mig i sovrummet. Men inte nog med det... jag öppnar dörren och säger "Tänk om jag svarar så sen när du vill att jag ska läsa saga för dig" innan jag stänger in mig igen...

Allvarligt? Hur gammal är jag igentligen???? TRE?????
Ibland är jag tre år när jag bråkar med Henrik också men då kan man skratta åt det tillsammans efteråt... Det är liiiite svårare att förklara sig för sin lilla son och få ett asgarv tillbaka. Om jag inte kittlar honom och pussar honom på halsen samtidigt förstås.

Som tur är är jag på något konstigt sätt alltid det bästa han har ändå..... skönt att vara omåttligt älskad trots alla sina fel och brister....

När dagis-ondskan fick ett ansikte...

Jag veeet... hönsmammor ÄR osexigt men kalla mig lejonmamma istället då....

Idag när jag skulle hämta Axel fick jag veta att han åt mellanmål på stora avdelningen.
"Ahaaa!" tänkte jag. "Äntligen en chans att få träffa det lille charmtrollet Axel nästan VARJE dag pratar om" (läs berättar tråkiga bråkhistorier om med skräck i rösten) Jag har ändå FÖRSÖKT att rycka på axlarna och tänka på hur mycket osanning som också rör sig i huvudet på min son och vara klarsynt nog och förstå att inte heller Axel är helt oskyldig. På riktigt har jag försökt....

Innan jag nått mellanmålsbordet på gården kunde jag säga vem Axel pratat om. När samma barn sekunden efter att Axel glatt ropat "MAMMA!" höjde sin röst och ropar "KNÄPPSKALLEMAMMA" till mig och sen fortsatte mala det som ett mantra samtidigt som han skrattade, så hade han presenterat sig tillräckligt för mig.

Det var tur att ungen inte trillade av stolen av mina blickar! Eller otur.....

Morrrrrr...........


Läste ni GP igår?

Min son var med!!! Med munnen full av grillad röding och vansinnigt fin som alltid ;-) Hittade tyvärr inte bilden på nätet men ni kan se bilden den i 2 dagar. Artikeln hittar ni här


Är din vardag grå och färglös?..

...låna de här två godingarna!

image509

  


GLAD PÅSK!


Varsågoda...en JÄTTEglad påskkille till er!

image487


image488

image489

image490


Bullpappa!

Gissa om min man just nu är den mest populära pappan på dagis?
Gissa hur många pappor som kommer med nybakade kanelbullar till dagisfröknarnas kvällsmöte?
Ren tillfällighet menar Henrik. Superfjäskigt men rätt så underbart menar jag.
Hoppas Axels underbara fröknar njöt av bullarna... jag fick nämligen ingen ;-)

image470



Kärleksförklaring

Vad hände? Alldeles nyss låg han i min mage, kom ut och behövde mig SÅ mycket... Vad hände sen? När blev han en så egensinnig unik  fantastisk liten person som kan så mycket. Plötsligt kan han sånger inte jag har lärt honom. Plötsligt klarar han saker på egen hand jag inte trodde han kunde. Plötsligt behöver han inga blöjor, ingen napp...
Nu somnar han själv. Han lägger sig tappert tillrätta på kudden, kramar sitt lejon och somnar på mindre än 5 minuter. Vad hände med den lilla killen som inte kunde somna utan att gosa med sin mammas kind?
Jag är stolt över dig älskling....

Men fortfarande kommer han ilande till min famn när grannen borrar. Han gillar inte vrålapan på dataspelet, han tycker inte om när man gör raketen när man dansar och äter inte vaniljglass som är gul. Han tänker inte krama Lisebergskaninen förrän han blir lika stor som mormor och han kommer inte själv till vår säng på natten.
Så stor är han inte... ännu.

Jag älskar dig!

image461

image462



 


Underbara fingerfärg....

..eller jag är glad att jag inte var hemma....

LOVE YOU!

image303

image304

image305

image306


Nappfri!

Axel har inte napp längre! Tack vare att han fick ont i sin mun (antagligen höstblåsor...) förra helgen så ville han själv inte ha nappen och somnade utan den några kvällar. Efter några dagar pratade vi om vad han tycket vi skulle göra med dem och han tycket att en bebis skulle få dem. Vi var inte sena på att nappa (he he) och skickade snabbt napparna i ett brev till lilla Tilde. Hon ville säkert inte ha de gamla napparna men vilken bra lösning tyckte Axel! Som belöning fick han välja en present och det blev en liten mini-synth som han kallar sitt "pian". Inte trodde jag att det skulle bli så smärtfritt... har knappt vågat ropa hej men nu har det ju faktiskt gått två hela nappfria veckor...

Bravo killen!

image298

LEDSEN!

Jag visste att jag skulle tycka detta var jobbigt. Jag visste att Axel skulle gråta så att mitt hjärta går sönder. Jag visste att det inte skulle vara enkelt... men jag kanske ändå hoppades på mirakel. Inskolningveckorna är slut och det har ju gått ganska bra till slutet av förra veckan då han började gråta vid lämning. Ovanligt bra gick det med tanke på Henriks och min skepsis till att det inte finns några barn i hans ålder där. Tji fick vi! Nu går det inte bra längre. Det går SKITdåligt och det värsta är att jag tror att jag och H sänder våra dåliga vibbar över till Axel...vi tror inte riktigt på stället... eller så tycker han bara helt enkelt att det är tråkigt. Och jag kan inte riktigt klandra honom... VARFÖR måste han tänka. VARFÖR ska jag vara här med de här tanterna? Och var är alla barnen som mamma tjatat om så länge?

Henrik lämnade honom idag. Axel grät så mycket så att han somnade.
Jag grät också nästan till jag somnade. Först i arbetsrummet på jobbet. Skönt med ljuvliga kollegor som man kan vara precis som man är med.... tack. Sen grät jag vidare hemma så att jag nästan somnade till Grey´s.
Ja ja. Man kan tycka vad man vill men att han har det bra är mitt liv. Hur ska jag fungera om inte han har det bra?

Kämpar för att hålla mig vaken till min man kommer. Behöver honom.

Me & I - lycka!

Igår fick jag kläderna jag beställde på Pernillas Me&I party... lycka!
Det bästa är att Axel faktiskt (nästan) är lika förtjust som jag.

   
 
 

(bilder från www.meandi.se)

Bröst i ansiktet?

Idag pillade Axel fascinerat på Johannas födelsemärke i ansiktet.....

"Vad är det?"
"Det är ett födelsmärke."
"Nä... det här bröst du har."

hahaha

image270
"Älskar dig Hanna -  med eller utan ansiktsbröst!"

"Hur många har DU sett som har en tand i mitten?!"

Det var Henriks smått frusterade svar till en kille på kalaset häromdagen (som dessutom är tandläkare!!) när vi för 1000e gången fick frågan om Axel slagit ut en framtand. NEJ han har en GLUGG! En REJÄL glugg! Men utan den hade det inte varit samma kille och andra tandläkare har lovat oss att det absolut inte är någon fara... å vem f...n har en tand i mitten ;-)

image261
Ingen Axel utan glugg!

Vintervantar

Har fått paket med vantar jag beställt till Axel. Verkar så bra!

image256
(bild från Barndesign)

Letade vantar som var lätta att ta på men ändå satt kvar hela förra vintern och det slutade med att Axel gick i blöta stickade fingervantar... Jag tror på de här! 119 kr på Barndesign av märket Zipit. Jag köpte de svarta.

Bästa väckarklockan!

"God morgon mamma! Jag älskar dig."
image235
...behöver jag säga att det är ömsesidigt!

18:57 och 2 minuters nattning

Tjoohoo! Ljuvliga tider väntar när Axel slutar sova middag. Idag har han inte sovit och med mycket möda och stort besvär lyckades jag både hålla hans humör uppe och få i honom middag innan han stupade, och på mindre än 2 minuter sov han! Helt underbart! Men han är verkligen inte redo för att sluta sova middag ännu... Hans eftermiddag har varit tuff!

Varför han inte sovit idag? Av rent mamma-egoistiska skäl.... Karin kommer hit om en stund, utan Axel bästa kompis Saga.... Och med bara lill-Olle som sällskap kanske vi två kan få lite vuxenprat tid... MYSIGT!

Mor + son = sant!

image228

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0