Lipsill
Jag vet att jag är bra på att måla faan på väggen. Jag vet att jag ofta reagerar irrationellt med känslorna utanpå. Men någonting har gått fel i min relation med dagis. Är det för att jag själv arbetar inom omsorg? Vad är det med dagis som skapar sånn ångest i mig?
I augusti byter Villen förskola. Idag var jag på föräldramöte där. Fantastiska lokaler med två engagerade pedagoger som utstrålade säkerhet, erfarenhet och ömhet. Ändå stog jag där med en gråtklump stor som en jordglob i halsen och kunde inte säga ett ord. Jag orkar inte igen!! Jag säger inte att det kommer att bli samma upplevelse för Vilmer eller för mig för den delen, men eftersom jag är jag så var det enda som snurrade i mitt huvud att det KAN bli samma sak...igen. Jag orkar inte det.
Tiden från dagisstarten i januari till nu för någon månad sen när det har gått riktigt bra har slitit så hårt på mig och mitt hjärta och nu är jag så rädd att vi ska börja om....
Jag orkar inte. Men jag har inget val.
Kommentarer
Trackback
