karinkristina

Ett år kräver reflektion. Imorgon tänker jag bara äta tårta med händerna tillsammans med min yngsta son så därför reflekteras det idag istället

1-årsdagen kräver att man minns precis vad man gjorde ett år tidigare. Detta magiska, fruktansvärda, ljuvliga... Just nu för ett år sedan låg jag i soffan och tyckte att allt ändå inte kändes som vanligt. Vi hade fått tid för igångsättning kl 08.15 dagen efter eftersom vattnet gått. 08.14 den 8 september kom han utan igångsättningen. Då hade jag precis haft mina drömmars förlossning och var världens lyckligaste tvåbarnsmamma. Lyckoruset och symbiosen var ny för mig. Styrkan och självsäkerheten också. Jag minns första natten på BB när jag bara låg och tittade på honom, hög av endorfiner och kärlek, när plötsligt en nyförlöst rumskamrat rullades in i mörkret. Hon grät som ett barn när hennes man försökte säga hejdå i nattmörkret. Jag höll på att tända lysröret och erbjuda honom min säng, ta mitt barn och sitta i fikarummet resten av natten. Jag kände mig starkast i världen. Stark och lycklig. Bara när jag längtade hem till Axel blev jag vek. Jag brottades mellan känslan av att ta vara på stunden, lugnet, min nyfödde och känslan av att jag bara ville hem till Axel.

Nu har han funnits hos oss ett helt år och det är omöjligt att tänka sig hur vår familj var innan han blev en del av den. Han är min lillplutt som ska få bli stor. En morsgris utan dess like. Med vilja av stål och busig blick. Så lik sin bror men ändå så olik.

GRATTIS ÄLSKLING! Jag ser framemot varenda dag med dig!

På BB


1 månad


2 månader


3 månader


4 månader


5 månader


6 månader


7 månader


8 månader


9 månader


10 månader


11 månader


1 år


♥