karinkristina

Energin jag fick av semestern försvinner lika snabbt som solbrännan här hemma... Det är tufft med en liten som inte äter och dricker. Som bara vill sova och när han inte sover så gråter han. Det är tufft att ena sekunden oroa sig så mycket att man bara vill ligga nära honom för att nästa sekund vara så less så att man vill rymma från hela familjen. Min stackars Axel är som jag. Han ärvde min skräck som ligger på min topp 10-listan med sämsta egenskaper. Han är totalt vettskrämd av de senaste dagarna. Idag ville han försöka äta lite potatismos i sitt rum för överallt annars luktar det så han kanske kräks. Allt luktar illa och varje liten host skrämmer livet ur honom. Dessutom räknade han snabbt ut att om man inte äter och dricker så har man ingenting att kräkas. Den gamla sanningen kom jag också på fast kanske först i 8års åldern........ Men utan mat och vatten tynar min skrutt bort!!! Idag är det något bättre eftersom det bara sitter kvar i huvudet på honom och inte i magen. Lite isglass, lite nyponsoppa. Suck....

Lite ledset gnäll och massa sköna bilder....



 







 







 

 







 











 



♥