Min batteriladdare och kramar som aldrig tog slut
Hon är en liten skrutta. Mindre än någonsin tidigare. Hon rör sig inte lika fort och dricker inte sitt kaffe i lika snabba klunkar som tidigare. Men precis som alltid spelar det ingen roll vad vi ägnar våra timmar av prat åt...skratt eller gråt, hon ger mig alltid energi. Hon är som en batteriladdare som bara ger fast hon övertygar mig om och om igen att det är hon som behöver mig mest. Jag hade köpt rosor till henne och när vi möttes tog kramarna aldrig slut.
Om jag bara fick önska mig en enda sak så skulle det vara det.
Kommentarer
Trackback
