En liten kärleksförklaring till liten Karin
Vardagen hade sett anorlunda ut utan henne. Om inte vi funnit varandra på Humanisten för snart 8 år sedan. Om vi inte funnit varandra ännu mer över många glas vin någon vecka senare. Idag när hon stod på andra sidan träningssalen och svettades så såg hon ut precis som då. Då känns det så overkligt och fantastiskt att vi faktiskt pluggat färdigt, åkt 200 mil och broderade korsstygn, fött barn med 11 dagars mellanrum, delat varandras bröllop, vallat barnvagn i Mölndal, fått familjer som håller av varandra lika mycket som vi håller av varandra och idag står och svettas tillsammans som om det var den mest självklara saken i världen. Och det är det ju. Jag hoppas hon vet hur glad jag är att det är så.
Kommentarer
Postat av: Karin
Sitter just nu på lektion och ser en galen medelstidsfilm, och surfar på min laptop... så så mogen är jag tydligen inte:)
Jag är superglad att du också finns, men det hoppas jag att du vet:)
Jag dammsög och moppade hela nedervåningen när jag kom hem från träningen, så den verkar ge mig no limit!!!
Trackback