Ännu en gång...

... har livet på det mest brutala sätt gjort sig påminnt och det är med sorg och en
stor klump i bröstet som jag tänker på hur fort livet kan kastas omkull och hur orättvist det kan vara.

Varför han? Varför dom? Varför en familj med livet framför sig.... 

All min kärlek och omtanke till K och hennes son...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0